"Nedanstående text är tagen från http://www.santesson.com/ som inte
längre finns (går i skrivande stund till en amerikansk domänhandlare).
Den sajten drevs av Johan Santesson (1944-2001) som gick bort
den 11 maj 2001.
Jag upptäckte att den förra sidan med dessa mustiga ord ej längre
fungerade,
och så kan vi inte ha det. Gemene person måste kunna smäda sin
medmänniska bättre,
så nu lägger jag upp alla vettiga ord här.
Använd dem ofta och väl! /Sofia"
Texen ovan är från Sofias sida (http://pressylta.sofia-albertsson.se/ )som tycks ha försvunnit, någon behöver
ta över stafettpinnen att föra de ålderdomliga smädelserna vidare i
syfte att hålla en god vokabulär bredd inom detta område.
/Eddie
Stolt ägare av boken i 6:e upplagan
Denna samling av svenska invektiv bygger på vår bok "Svenska Invektiv" som utkom i sju upplagor 1963-1965 på
Bokfenix Förlag i Uppsala. Första upplagan gav vi ut själva på egen bekostnad. De tvåhundra (för hand numrerade och
för hand vikta och häftade) exemplaren tog slut på någon vecka.
Den legendariske antikvariatsbokhandlaren Victor Persson, bättre känd i Uppsala som Bok-Victor,
såg sin chans. Med Svenska Invektiv som den första boken startade han Bokfenix Förlag.
Sammanlagt utkom Svenska Invektiv i över 20.000 exemplar. I dag lär dock boken vara svår att få tag på!
Ålderdomliga: asot, braskare, burker, dygdepladdrare, flottsäck, fossvantsare,
glödehök, hutlare, klittare, piparsärk, pycka, pyttluns, skinnbracka, skriftplundrare, skrull,
slask, snorslev, snortut, stubbfot, suttlare, tråkeka
Dialektala: bakbitare, boss, drit, dyngorm, fleptut, fulfasse, gluhund, går-påse, kangla, knagge-bagge, kreta,
kro-fylling, långruckel, nästryne, otering, plunter, rok, seker, skottkolv, slamphank, slobasse, slör,
smiter, sniper, snipnos, snordalk, stimkudd, tjåk, trubbhövel, turre, tvärfylling, vräkling, öring
Ålderdomliga: galgristare, hiske, hyde, kucklare, mjugglöpare, mjuggroffare, prackare, pracksyl, spetsbuk, svekläggare
Dialektala: hulker, klantring, kuckelmakare, smyg, spader, tröglare, visp, åtel
Ålderdomliga: avskrapsfnas, drög, dröpsik, garp, hundsfott, knävel,
kryckel, kältring, mjåser, padd,
plompare, plumper, ribalder, snushane, survel, treling, truls
Dialektala: bethake, bondtamp, bäll, bölhuvud, drunt, fjätte, flase,
fornöt, glåphuggare,
ohampling, skruver, slaghök, snäver, tamp
Ålderdomliga: fjoll, flåker, fnusker, gallfåne, hansvurst, klutare,
Dialektala: baff, drulskalle, fjöle, grillkotte, krushuvud, ohäring,
rummelpotta, vorming, ålahue, åmäling, örling
Ålderdomliga: kabalmakare, rumorare
Dialektala: etterkorv, etterkula, måper, ormsaltare, sarger, sargsåg, sekus, styvbarding
Ålderdomligt: kofot
Dialektala: fjuster, guckel hänglås, knav, krallare, peleröv, pjallekar, påse
Dialektala: fibbekar, kladdröv, krabbsaltare, trant
Ålderdomligt: fyllemärr
Dialektala: borika, ölträ
Dialektala: arsviska, pems
Ålderdomligt: ruse
Ålderdomliga: dåse, glöt
Dialektala: asekar, dasker, drevnöt
drodd, kankelpåse, sjaggare, såkel, trögköl
Ålderdomliga: munkräppla, pluddrare
Dialektala: blurrer, nishund, rabbler, slammertrut
Ålderdomliga: bramarbas, dottorello grottspråkare, klamös
Dialektala: bondgaffel, knape, plös, påkhane
Ålderdomliga: mashund, nidska, smulgråt
Dialektala: gnuver, knispa, krettel, snuggbitare, skaver
Ålderdomliga: skamgäst, trappedragare, örontasslare
Dialektala: fessle-tut, lapptaska, rammelgata, tjabber
Ålderdomligt: slamsäck
Ålderdomliga: flinfitta, greplisa, kräkla, spannhaka, syltakona
Dialektala: dabbenosa, dörta, flintrissa, glotjitta, glopa, kitta, mugga, pisseruska, rappskala, raska, slimsa, slådda, trillivippa, tytta, tåta, öselmärr
Ålderdomligt: agnamärr
Dialektala: skrabba, slubba
Ålderdomliga: låpa, tynta, tåffsa, vispefjolla
Dialektala: arapa, fela, galenratta, kåsa, lortskopa, pjåka, skopa, tassa
Ålderdomliga: etterkvesa, etternos, leska, snäva
Dialektala: ampernos, argbyla, argsibba, betnäbba, habbla, pepla, rabba, sjäbba, snarpa, stickenbirra
Ålderdomligt: krympa
Dialektala: glana, passla, sjana
Ålderdomliga: flunsa, madaska, madusa,
Dialektala: baluna, blaffa, bondbumsa, buktrissa, fetpölsa, hamsa, häbba, jåma, klabba, kvabba, maksa, purka, skvabba, trompa, åma
Ålderdomligt: fyllstava
Dialektalt: pemsa
Dialektala: druska, kånkelraja, pjalla, safsa, sagga, saska, sjagga, sjaska, sjåva, slunta, sulla, suska
Ålderdomliga: gatunaska, hortuta, kåkhora, pugga, puggmamma, säck, täva, värtaska
Dialektala: ballra, druda, fotsa horslåk, kofsa, raspa, rippa, risse-ko, skamhynda, skamtacka, skofta, slöja, taska, täfsa, täva, vina
Dialektala: blarra, lögnblacka, radda, sassa, skräva, skvattra, slammerdöna, slammertaska
Dialektala: krusedulla, sippertippa, skrådocka, slösse
Ålderdomliga: haspa, hovskransa, käringefassi
Dialektala: ballerkäring, ballharpa, pladdertaska, ralta, rännemaska, smallra, tannhaspa, vådda
Ålderdomliga: lortlarpa, lorva
Dialektala: flana, lafsa, lort-labba, paska, ragga, sjampa, skorva, slaska, vipa
Dialektalt: snåltarpa
Ålderdomliga: bickjuvalp, bigger, bladd, bondepickelhäring, brackefnes, cockney, edebuker, fubbick, gök, jungfrupilt, klabbsock, klydderöv, näspärla, paltasdräng, pes, pettimeter, skabbhals, snyffel, stockbängel, travarlapp
Dialektala: blärulk, dödolger, glynting, gnadd, klater, lusklyvare, pirk, sigg, slåder, tragg, trubber, vase, vaskus
Ålderdomliga: bösvikt, dravelsman, gös, kvant, marod
Dialektala: dragspik, knippel, krottlare, pankare, rävkälke, vånglare
Ålderdomliga: alegast, ballio, basse, betnacke, bälghund, croquant, gasper, gast, halunk, hampus, lappare, lurjus, lutepåse, ovetting, pjalt, plumphuggare, raggfas, slember, sloker
Dialektala: bilare, bladd, bobbe, bålnöt, dabb, fasa-kus, fjegge, gryffel, karniffel, krumbagge, lubber, muffel, oxmickel, plagg, slubber,
slöde, tafse
Ålderdomliga: blinning, bucco, druntakod, enfälling, fittmickel, gante, slobak
Dialektala: byssing, dymling, döling, fjös gaspus, lohuve, pjåk, präffel, snorkibb, starre-babbe, vringelhas
Ålderdomligt: böstare, krodanskalk
Dialektalt: snarper
Ålderdomligt: fleper
Dialektala: fjask, harbracka, sjafs, sjase, skrabbe, slappsvans,
Ålderdomligt: talglymmel
Dialektala: bugälling, drankoxe, lommer
Ålderdomliga: bolk, fyllstut
Dialektalt: slommer
Ålderdomliga: balder, bolare, pigsnok
Dialektala: knispare, pulare, slank
Ålderdomliga: latbuk, slunker, slunt
Dialektala: druffser, kanklare, knåper, madder, pasker, rötstock, safser, sagger, sasker, sekelin, slöfseröv, sulle, suskelin
Ålderdomliga: glafser, glappe, glasper, paskvillant, sladderhane
Ålderdomliga: blänkare, bratare, storsnorkare, strap
Dialektala: bräkbyx, kopphane
Ålderdomliga: klaffare, smädetroll,
Dialektala: bjällerskräpp, blake, rösslevessla,
Ålderdomligt: löddare
Dialektala: skitvase, slase, sölekack, vrase
Ålderdomliga: klem, klemmedalk, kujon, kukuvall, meker, pjask, väsling
Dialektala: alaknöjs, gnulort, lase, perk, pjas, sörkel, vrek
Agnamärr = tjuvstrykerska; Rondeletius, Judas Redivivus. 1614.
Alegast = buse; Asteropherus, Tisbe. 1609.
Asot = frossare; Dalin, Främmande ord... 1871.
Avskrapsfnas = avskum; Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
Ballio = usling; dalin, Främmande ord... 1871.
Basse = tölp; Strindberg, Folkungasagan. 1899.
Bickjuvalp = snorvalp; Stiernhielm, Wäst-Götha laghbook. 1663.
Blinning = blindstyre; Dahlin, Asteropherus. 1733-44.
Blänkare = skrytmåns; Thorild, Samlade Skrifter. 1831
Bolare = horbock; Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.
Bolk = fyllkaja; Wieselgren, Neli Svecani. Lund 1946.
Bondbumsa = grov kvinna; Dalin, Argus 1734:10.
Bondepickelhäring = bondpajas; Hiärne, Rosimunda. 1665.
Brackefnes = byxfisare; Rondeletius, Judas Redivivus. 1614.
Bramarbas = skrävlare; Dalin, Främmande ord... 1871.
Braskare = frossare; Black, Om then christeliga... Rostock 1599.
Bratare = skrytmåns; L. Petri, Svensk Krönika. 1559.
Bucco = dumhuvud; Dalin, Främmende ord... 1871.
Burker = en som tar livet av människor för att sälja kropparna till någon anatom; Dalin, främmende ord... 1871.
Bälghund = drulle; Gyllenborg, Swenska sprätthöken. 1737
Böstare = bråkmakare; Almquist, Det går an. 1839.
Bösvikt = skurk; Stockholms Stads Tämkeböcker 1578-83. 1945.
Cockney = morsgris; Dalin, främmende ord... 1871.
Croquant = slyngel; Dalin, främmende ord... 1871.
Dottorello = viktigpetter; Dalin, Främmande ord... 1871.
Dravelsman = usling; Konung Erik XIV:s krönika. 1847.
Drög = tölp; Brasck, Acta et martyria... Linköping 1648
Dröpsik = drummel; Schonaeus, Vitulus. Uppsala 1877.
Dygdepladdrare = sedlighetsapostel; Dalin, Främmande ord... 1871.
Dåse = lathund; Destouches, Den högfärdige. 1818.
Edebuker = svärjare; Rudbeckius, Välsignat Konunga Regemente... Uppsala 1614-20.
Enfälling = dumbom; Dalin, Argus 1733 nr 41.
Etterkvesa = surpuppa; Wetterbergh, Penningar och arbete. Norrköping 1847.
Etternos = trätgirig kvinna, Magnus, Svea och Götha Crönika. 1620.
Fittmickel = enfaldig karl, Rietz, Svenskt Dialekt-lexikon 1862-67.
Fjoll = dåre, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
Fleper = mes, Swedberg, Cathechismi gudliga öfning, Skara 1709.
Flinfitta = allmänt kvinnligt , Rietz, Svenskt Dialektlexikon, 1862-67.
Flottsäck = allmänt , De creatione mundi, 1864.
Flunsa = fläskmaja, fet kvinna, Lind, Orda-Bok, 1749.
Flåker = vettvilling, Biblia... Uppsala 1541.
Fnusker = dåre, Schonaeus, Vitulus, Uppsala 1877.
Fossvantsare = trotsare, Reincke Fosz... 1621.
Fyllemärr = fyllesvin, Asteropherus, Tisbe, 1609.
Fyllstut = fyllbult, Asteropherus, Tisbe, 1609.
Galgristare = bandit, Wieselgren, Neli Suecani, Lund 1946.
Gallfåne = jubelidiot, Melander, Skonerten Sjöfogeln, 1890.
Gante = narr, Svart, Gustaf I:s krönika, 1870.
Garp = bråkstake, Consistorii academici Aboensis... Helsingfors 1884-1914.
Gasper = glop, Sahlstedt, Svensk ordbok... 1773.
Gast = sälle, Asteropherus, Tisbe, 1609.
Gatunaska = hora, Akademins Ordbok 18: N 115, Lund 1949.
Glafser = pratmakare, Serenius, Dictionarium... Hamburg 1734.
Glappe = pratmakare, Ihre, Glossarium... Uppsala 1769.
Glasper = pratmakare, Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.
Glödehök = översittare, Brasck, Filius prodigus, Linköping 1645.
Glöt = sölkorv, Schonaeus, Vitulus, Uppsala 1877.
Greplisa = allmänt öknamn, Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
Grottspråkare = skrävlare, Chronander, Bele-snack. Åbo 1649.
Gök = glop, pojkvasker, Bark, Bref till Olof Hermelin, 1914-15.
Gös = skurk, Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.
Halunk = buse, Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.
Hampus = tölp, Lucidor, Helicons blomster... 1688.
Hansvurst = narr, Polyfem I, 1809.
Haspa = sladderkäring, Noreen, Valda stycken... 1921.
Hiske = skojarpack, Rietz, Svenskt dialekt-lexikon... 1862-67.
Hortuta = sköka, Vestgöta lagen, 1827.
Hovskransa = sladdertacka, Aegidus, Thet quinnlighe könetz... 1638.
Hundsfott = fähund, Almquist, Det går an, 1838
Hutlare = klåpare, Fischer, Huus tafla... 1618.
Hyde = pack, Rietz, Svenskt dialekt-lexikon, 1862-67.
Jungfrupilt = sprätthök, Dalin, Främmande ord... 1871.
Kabalmakare = intrigmakare, Heinrich, Svenskt och tyskt... Kristianstad 1814.
Klaffare = baktalare, Nicander, Vitterhetsarbeten, Uppsala 1874.
Klem = mes, Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.
Klemmedalk = krake, Brask, Comaedia... Linköping 1650.
Klittare = gnällpedant, Dalin, Argus 2, 1754.
Klutare = odugling, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
Knävel = grobian, Hellquist, Om namn och titlar... 1918.
Kofot = stackare, Bergius, Nordiska Historien... 1753.
Krodanskalk = ondsint person, Olaus Petri, Svensk Krönika... 1860.
Kryckel = odåga, Dalin, Vitterhetsarbeten... 1757
Krympa = våp, Holmström, Vitterhetsarbeten. Uppsala 1863.
Kräkla = gnällmaja, Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, del 12. 1889.
Kucklare = bedragare, Kyrkohistorisk årsskrift. Uppsala 1909.
Kujon = mes, odugling, Dalin, Främmande ord... 1871.
Kukuvall = hanrej (man med otrogen hustru), Schultz, Svensk Ordbok. Handskrift från omkring 1755.
Kvant = skälm, Reyncke Fosz... 1621.
Kåkhora = dömd sköka, Stockholms Stads Tänkeböcker 1578-83. 1945.
Kältring = lymmel, Bondeson, Allmogeberättelser, Uppsala 1884.
Käringefassi = skvallertacka, Herdin, Uppsala... 1926.
Lappare = odåga, Heims kringla I. 1697.
Latbuk = lätting, Bergman, Drömmen... 1904.
Leska = led person, Lind, Orda-Bok... 1749.
Lobasker = dumbom, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
Lortlarpa = snuskig kvinna, Djurklou, Sagor och äfventyr...
Lorva = osnygg kvinna, Grubb, Penu proverbiale, Linköping 1665
Lurjus = tölp, Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.
Lutepåse = drummel, Fischer, Huus tafla... 1618.
Låpa = fåne, Törnewall, Dygdz och odygdz spegel... 1694
Löddare = slusk, Spegel, Guds werk och hwila. 1685.
Madaska = grov kvinna, Nordisk Familjebok, 2:a uppl. 1912.
Madusa = grov kvinna, Bellan, Samlade Skrifter del 3. 1861.
Marod = kanalje, Bellman, Skrifter, 1792.
Mashund = snåljåp, Laurentii, Nyåhrspredikan... Uppsala 1618.
Meker = ynkrygg, Lind, Orda-Bok, 1749.
Mjugglöpare = förrädare, Quétant, Hofslagaren, 1786.
Mjuggroffare = förskingrare, Lind, Orda-Bok, 1749.
Mjåser = tölp, Lind, Orda-Bok, 1749.
Munkräppla = pratmakare, L. Petri, Jesu Sirach, 1561.
Nidska = snål kvinna, akademins Ordbok vol. 18 N 542, Lund 1949.
Näspärla = fräck karl, Gyllenborg, sprätthöken, 1737.
Ovetting = tölp, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
Padd = drulle, Rondeletius, Judas Redivivus, 1871.
Paltasdräng = allmänt , Åbo Consistorii Academici Aboensis, Helsingfors 1894-1914.
Paskvillant = nidskrivare, Westring, Lafvarnas Färghistoria, 1805-09.
Pes = busunge, Aldén, Hemma och i Uppsala, 1927.
Pettimeter = sprätt, Berger, Gulaschbaronerna, 1916.
Pigsnok = bond-Don-Juan, Cupidinis och Veneris, Uppsala 1669.
Piparsärk = allmänt , Bidrag till Helsingfors Stads Historia 1, Helsingfors 1905.
Pjalt = kräk, Lagerkvist, Teatern, 1905.
Pjask = ynkrygg, Lundegård, Victoria Benedictsson, 1908.
Plompare = drummel, Lyckosandr, Experimenta nobilis, 1623.
Pluddrare = pratmakare, Laurelius, Speculum religionis, Västerås 1655.
Plumper = tölp, Lind, Orda-Bok, 1749.
Plumphuggare = grobian, Beaumarchais, Den tokroliga dagen, 1785.
Prackare = odåga, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
Pracksyl = skojare, Bellman, samlade Skrifter vol. 4, 1861.
Pugga = sköka, Ohlmarks, Island diktning, 1957.
Puggmamma = kopplerska, Saxon, På besök hos de anspråkslöse, 1921.
Pycka = fnasker, Wieselgren, Neli svecani. Lund 1946.
Pyttluns = allmänt , Langenfeldt, Officersjargong, Uppsala 1947.
Raggfas = buse, Kolmodin, Quinno-Spegel, 1732-50.
Ribalder = odåga, Ihre, Glossarium, Uppsala 1769.
Rumorare = bråkmakare, Aegidus, Theh qwinlighe könets... 1638
Skabbhals = allmänt , Moliere, Den giruge, 1731.
Skamgäst = smädare, Handlingar rörande Skandinaviens historia, 1848.
Skinnbracka = kälkborgare, Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
Skriftplundrare = plagiator, Dalin, Främmande ord..., 1871.
Sladderhane = pratmakare, Dalin, Främmande ord ... 1871.
Slamsäck = lortpåse, Asteropherus, Thisbe, 1609.
Slask = slödder, L. Petri, Jobs Book... 1563.
Slember = usling, Söderwall, Medeltidsspråket... Lund 1884-1918.
Slobak = dum karl, Thesleff, Stockholms förbrytarspråk, 1912.
Sloker = slyngel, Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737
Slunker = dagdrivare, Chronander, Surge eller flijt... Åbo 1647.
Slunt = lätting, Sylvius, The Swenskes ... 1678.
Smulgråt = snåljåp, Dalin, Argus 1734 nr 6.
Smädetroll = baktalare, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
Snorslev = allmänt öknamn, Messenius, Disa... 1611.
Snortut = allmänt öknamn, Brask, Een Comoedia... Linköping 1645.
Snushane = glop, Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737.
Snyffel = uppnosig pojke, Peringskiöld, Vilkina Saga... 1715.
Snäva = argbigga, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
Spetsbuk = bedragare, Reyncke Fosz... 1621.
Stockbängel = bödelsdräng, Konung Erik XIVs krönika, 1847.
Storsnorkare = översittare, Dalin, Argus 1744 nr 12.
Strap = övermodig man, Dalin, Främmende ord... 1871.
Stubbfot = allmänt , Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
Survel = drullputte, Ahlgren, Från indelningsverket... 1913.
Suttlare = fuskare, Magnus, Crönika... 1620.
Svekläggare = bedragare, Rydeberg, Romerska sägner... 1874.
Syltakona = månglerska, Hildebrand, SverigesMedeltid. 1894.
Säck = liderlig kvinna, Asteropherus, Tisbe, 1609.
Talglymmel = otrevlig fetknopp, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
Trappedragare = bakdantare, L. Petri, Öffuer historien... 1573.
Travarlapp = pojkvasker, Bellman, Fredmans Epistlar, 1790.
Treling = usling, Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.
Truls = tölp, Dalin, Främmande ord... 1871.
Tråkeka = efterhängsen person, Asteropherus, Tisbe, 1609.
Tåffsa = fjolla, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
Vispefjolla = toka, Boileau, Poetiske Bref, 1722.
Värtaska = sköka, Langenfelt, Officersjargong... Uppsala 1947.
Väsling = stackare, Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.
Örontasslare = skvallrare, angivare, dalin, främmande ord... 1871.
Alaknöjs = skinntorr stackare; Finland: Nyland
Ampernos = ond kvinna; Södermanland
Arapa = dåre; Västerbotten
Argbyla = vresig kvinna; Uppland
Argsibba = elak kvinna; Södermanland
Arsviska = lismare; Östergötland
Asekar = slöfock; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Baff = galning; Skåne
Bakbitare = förtalare; Småland
Balder = horbock; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Ballerkäring = skvallrerska; Östergötland
Ballharpa = sladderkäring; Småland
Ballra = pladdrerska; Halland
Baluna = tjock kvinna; Skåne
Bethake = ovettig människa; Småland
Betbacke = snäsig man; Småland
Betnäbba = argsint kvinna; Småland
Bigger = lättretad pojke; Uppland
Bilare = fåne; Gotland, Fårö
Bladd = lymmel; Skåne
Blaffa = lunsig kvinna; Närke
Blake = pratmakare; Dalarna
Blarra = lösmynt kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Blurrer = storpratare; Småland
Blärulk = uppblåst hycklare; Skåne
Bobbe = tölp; Skåne
Bondgaffel = storskrävlare; Blekinge
Bondtamp = drummel; hela Sverige
Borika = fyllhund; Västergötland
Boss = fjanter; Skåne
Bräkbyx = skrymtare; Södermanland
Bugälling = tjockis; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Buktrissa = fet kvinna; Småland
Byssing = dum karl; Halland
Bålnöt = drummel; Västergötland
Bäll = drummel; Skåne
Bölhuvud = tjurskalle; Skåne
Dabb = drulle; Skåne
Dabbenosa = kvinnlig snorvalp; Skåne
Dasker = slöfock; Småland
Dragspik = snattare; Södermanland
Drankoxe = klumpig karl; Södermanland
Drevnöt = lätting; Hälsingland, Närke
Drit = strunt; Värmland
Drodd = slöfock; Skåne
Druda = liderlig kvinna; Skåne
Drufser = latmask; Kalmar län
Drulskalle = dumhuvud; Östergötland
Drunt = tölp; Södermanland
Druntakod = bortkommen man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Druska = slö kvinna; Östergötland
Dymling = dumbom; Finland, öarna i östra Kvarken
Dyngorm = snuskhummer; Närke
Dödolger = allmänt öknamn; Hälsingland
Döling = dumbom; Västerbotten
Dörta = obehaglig kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Etterkorv = retlig man; Västerbotten
Etterkula = argsint människa; Västergötland, Södermanland
Etterpese = argsint pojkvasker; Västergötland
Fasakus = buse; Finland, Österbotten
Fela = toka; Västergötland
Fessle-tut = skvallerbytta; Skåne
Fetpölsa = tjock kvinna; Östergötland
Fibbekar = fumlig person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Fjask = våp; Västerbotten, Hälsingland, Medelpad
Fjegge = tasker; Finland, Nyland
Fjuster = pjunkig människa; Västerbotten
Fjätte = drummel; Västergötland
Fjöle = tönt, dumbom; Skåne
Fjös = stolle; Skåne
Flana = slafsig kvinna; Hälsingland
Flase = oborstad, vulgär; Skåne
Fleptut = spefågel; Värmland
Flintrissa = allmänt kvinnligt ; Skåne
Fornöt = drummel; Östergötland
Fotsa = liderlig kvinna; Östergötland
Fubbick = okunnig man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Fulfasse = ful människa; Småland
Galenratta = yrhätta; Skåne
Gaspus = fjant; Södermanland
Glana = våp; Halland
Glotjitta = nyfiken kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Glopa = ovettig kvinna; Småland
Gluhund = begabbare; Västergötland
Glynting = pojkslyngel; Gotland
Glåphuggare = oförskämd person; Södermanland
Gnadd = gnatig man; Halland
Gnulort = gnällig man; Värmland
Gnuver = snåljåp; Västmanland, Södermanland, Kalmar län
Grillkotte = tokdåre; Dalarna
Gryffel = grov karl; Uppland
Guckel = våp; Hälsingland
Gårpåse = allmänt ; Södermanland, Västmanland, Närke
Habbla = elak käring; Södermanland
Hamsa = slarvigt fruntimmer; Skåne - Närke
Harbracka = mes; Västerbotten
Hulker = opålitlig människa; Småland
Häbba = tafatt kvinna; Skåne
Hänglås = våp; Hälsingland
Jåma = tafatt kvinna; Gästrikland
Kangla = vräkling; Finland, Österbotten
Kankelpåse = sölkorv; Skåne
Kanklare = slöfock; Skåne
Karniffel = buse; Kalmar län
Kitta = allmänt kvinnligt ; Skåne
Klabba = klumpedunsa; Blekinge
Klabbsock = klåpare; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Kladdröv = klumpig person; Skåne
Klantring = skojare; Skåne
Klater = odugling; Öland
Klydderöv = tafatt person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Knagge-bagge = enveten person; Småland
Knape = kaxe; Småland
Knav = stackare, ynker; Närke
Knippel = skälm; Skåne, Halland, Blekinge
Knispa = snål kvinna; Halland
Knispare = horfux; Småland
Knåper = slöfock; Närke, Värmland, Medelpad
Kofsa = liderlig kvinna; Uppland
Kopphane = översittare; Skåne
Krabbsaltare = odugling; Östergötland, Småland
Krallare = stackare; Östergötland
Kreta = tjatmoster; Småland
Krettel = ogin människa; Östergötland
Krofylling = frossare; Skåne
Krottlare = fuskare; Småland
Krumbagge = vresig människa; Skåne
Krusedulla = prålig kvinna; Östergötland
Krushuvud = besynnerlig människa; Svealand
Kuckelmakare = skojare; Västergötland
Kvabba = fet kvinna; Skåne
Kånkelraja = sölare; Skåne
Kåsa = halvgalen kvinna; Häslingland
Laffsa = snuskig kvinna; Närke
Lapptaska = skvallerbytta; Östergötland
Lase = stackare; Östergötland, Småland
Lohuve = dumbom; Närke
Lommer = klumpeduns; Västerbotten
Lortlabba = snaskig kvinna; Östergötland
Lortskopa = dum flicka; Småland
Lubber = bondluns; Småland
Lusklyvare = girigbuk; Värmland
Långruckel = lång och oduglig människa; Hälsingland
Lögnblacka = storljugerska; Småland
Madder = sölare; Småland
Maksa = mycket fet kvinna; Skåne
Muffel = plump person; Östergötland
Mugga = magert och fult fruntimmer; Svealand
Måper = surpuppa; Västmanland
Nishund = bakdantare; Mdedelpad
Nästryne = ovettig människa; Småland
Ohampling = oborstad människa; Östergötland
Ohäring = dummer; Östergötland
Ormsaltare = illparig människa; Jämtland
Otering = fuling; Södermanland, Västmanland
Oxmickel = lymmel; Svealand
Pankare = landstrykare; Småland
Paska = lortlolla; Västmanland
Pasker = slöfock; Svealand
Passla = pjoskig kvinna; Skåne
Peleröv = överdrivet petig person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Pems = fjäsker; Södermanland
Pemsa = tillgjord kvinna; Småland
Pepla = gnällmaja; Södermanland
Perk = krake; Värmland
Pirk = skinntorr fuling; Västerbotten
Pissruska = allmänt om kvinna; Östergötland
Pjalla = slö kvinna; Skåne
Pjallekar = en som spiller kraft på onyttigheter; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Pjas = stackare; Västerbotten
Pjåk = narr, tok; Östergötland
Pjåka = våp; Småland
Pladdertaska = sladderska; Södra Norrland
Plagg = slyngel; Svealand, Götaland
Plunter = slösare; Småland
Plös = dryg person; Västergötland
Präffel = dum karl; Östergötland
Pulare = horkarl; Södermanland
Purka = fetknopp; Östergötland
Påkhane = övermodig människa; Skåne
Påse = våp; Halland, Skåne
Rabba = elak kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Rabbller = pratmakare; Småland
Radda = pratmakerska; Småland
Ragga = snuskig kvinna; Småland
Rallta = skvallrerska; Södermanland
Rammelgata = skvallerbytta; Södermanland
Rappskala = allmänt kvinnligt ; Skåne
Raska = egenkär kvinna; Småland
Raspa = liderlig kvinna; Skåne
Rippa = liderlig kvinna; Småland
Risseko = lös kvinna; Småland
Rok = vräkling; Västerbotten
Rummelpotta = galenpanna; Gotland
Ruse = skamlös människa; Småland
Rännemaska = sladderkäring; Skåne
Rävkälke = bedragare; Småland
Rösslevessla = örontasslare; Västergötland
Rötstock = lätting; Småland
Safsa = drönerska; Småland
Safser = drönare; Småland
Sagga = slöfock; Småland
Sagger = maklig karl; Småland
Sarger = gnatig person; Svealand, Götaland
Sargsåg = gnatig människa; Södermanland
Saska = sölig kvinna; Småland
Sasker = sölare; Småland
Sassa = dum pladdrerska; Bohuslän
Sekelin = slöfock; Småland
Seker = tråkmåns; Hälsingland
Sekus = gnatig människa; Hälsingland
Sigg = snöping, allmänt ; Skåne
Sippertippa = tillgjord kvinna; Västerbotten
Sjaffs = våpig karl, mes; Blekinge
Sjaffsa = våp; Götaland
Sjagga = slö kvinna; Södra Skåne
Sjaggare = slöfock; Södra Skåne
Sjampa = lortlolla; Västergötland
Sjana = våp; Halland
Sjase = våp; Kalmar län
Sjaska = sölig kvinna; Halland
Sjåva = slö kvinna; Västergötland
Sjäbba = grälmoster; Västerbotten
Skamhynda = liderlig kvinna; Östergötland
Skamtacka = liderlig kvinna; Östergötland
Skaver = snåljåp; Småland
Skitvase = snuskpelle; Västmanland
Skofta = liderlig kvinna; Götaland
Skopa = dum flicka; Småland
Skorva = sluskig flicka; Svealand
Skottkolv = allmänt ; Västerbotten
Skrabba = tönt; Götaland
Skrabbe = ynkrygg; Svealand, Götaland
Skrull = stackare; Hälsingland
Skruver = busunge; Södermanland
Skrådocka = utspökad kvinna; Värmland
Skräva = pratmakerska; Dalsland
Skvabba = fet och fläskig kvinna; Småland, Västergötland
Skvattra = pladderkäring; Finland
Slaghök = översittare; Östergötland
Slammerdöna = högljudd kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Slammertaska = pratmakerska; hela Sverige
Slammertrut = pratmakare; Blekinge
Slamphank = slarver; Hälsingland
Slank = horbock; Götaland
Slappsvans = hållningslös, feg man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Slase = slamsig karl; Dalarna
Slaska = orenlig kvinna; Dalarna
Slimsa = lättsinnig kvinna; Dalarna
Slobasse = allmänt ; Halland
Slommer = rumlare; Västerbotten
Slubba = drulig kvinna; Småland, Västergötland
Slubber = drulle; Västergötland
Slunta = oduglig kvinna; Småland, Blekinge
Slådda = slarvmaja; södra Skåne
Slåder = odugling; Småland
Slöde = usling; Skåne
Slöffseröv = senfärdig karl; Skåne
Slöja = sköka; Halland
Slör = slarver, Skåne
Slösse = oblyg kvinna; Västergötland
Smallra = sladdrerska; Västergötland
Smiter = falsk människa; Svealand, Götaland
Smyg = illistig människa; Västergötland
Snarpa = ondsint kvinna; Småland
Snarper = ondsint karl; Småland
Sniper = vresig människa; Hälsingland
Snipnos = etterkvesa; Södermanland
Snordalk = snorkluns; Svealand
Snokibb = glop; Götaland
Snuggbitare = tallriksslickare; Östergötland
Snåltarpa = mycket snål kvinna; Uppland
Snäver = drulle; Östergötland
Spader = illistig person; Västerbotten
Starre-babbe = stirrare; Skåne
Stickenbirra = arg kvinna; Småland
Stimkudd = busunge; Hälsingland
Styvbarding = ogin person; Västergötland
Sulla = trög kvinna; Småland
Sulle = drönare; Småland
Suska = sölerska; Småland
Suskelin = sölare; Småland
Såkel = sölkorv; Västergötland
Sölekack = lortgris; Bohuslän, Halland
Sörkel = struntkarl; Östergötland
Tafse = tölp; Götaland
Tamp = drummel; Götaland
Tannhaspa = bakdanterska; Skåne
Taska = hora, Gotland
Tassa = toka; Finland
Tjabber = sladdrare; Småland, Halland
Tjåk = efterhängsen människa; Jämtland
Tragg = gnatig man; Skåne
Trant = tjockis; Dalarna
Trep = kräsmage; Västerbotten
Trillevippa = slarva; Finland, Nyland
Trompa = fläskfia; Skåne
Trubber = surkart; Småland
Trubbhövel = förarglig människa; Götaland
Trögköl = slöfock; Västerbotten
Tröglare = bedragare; Skåne, Halland
Turre = allmänt ; Bohuslän
Tvärfylling = frossare; Götaland
Tynta = obegåvad kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Tytta = allmänt kvinnligt ; Småland
Tåta = oduglig kvinna; Småland
Täfsa = liderlig kvinna; Hälsingland, Småland
Täva = sköka; Svealand, Götaland
Vase = odugling; Sydvästsverige
Vaskus = slarver; Västerbotten
Vina= slyna; södra Sverige
Vipa = slamsa; Blekinge
Visp = opålitlig människa; hela Sverige
Vorming = galning; Skåne
Vrase = snuskpelle; Halland
Vrek = tvärvigg; Skåne, Halland
Vringelhas = fjant; Skåne
Vräkling = odugling; Småland
Vådda = pladdermaja; Bohuslän
Vånglare = skojare; Västergötland
Ålahue = okänslig dumskalle; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)
Åma = fläskberg; Skåne
Åmäling = dumbom; Västmanland
Åtel = skojare; Västergötland
Ölträ = fyllehund; Skåne
Öring =vankelmodig människa; Småland, Västergötland
Örling = galenpanna; södra Småland
Öselmärr = slöserska; Västerbotten
EFTERSKRIFT
Föreliggande lilla skrift har tillkommit i hopp om att kunna bidraga till mera omväxlande och nyanserade tilltal människor emellan.
Ett stort antal dialektala har medtagits. dessa är av sådan karaktär och resning att utgivarna anser att de väl förtjänar en plats i det allmänna ordförrådet.
Efter de dialektala orden, vilka i huvudsak hämtats ur Rietz' Dialektlexikon, har ursprungslandskapet eller -landskapen angetts. Källuppgiften efter övriga ord hänvisar endast till ett av de oftast talrika verk, där ordet ifråga förekommer. Om tryckort ej angetts är denna Stockholm.
Föreliggande sjunde upplaga har avsevärt utökats, huvudsakligen med dialektala . Till Göran Sterner, som bidragit med uppgift om några av dessa, framför vi vårt tack.
Anne von Eckermann
Johan Santesson