Svenska Invektiv

 

"Nedanstående text är tagen från http://www.santesson.com/ som inte

längre finns (går i skrivande stund till en amerikansk domänhandlare).

Den sajten drevs av Johan Santesson (1944-2001) som gick bort

den 11 maj 2001. 

Jag upptäckte att den förra sidan med dessa mustiga ord ej längre

fungerade,

och så kan vi inte ha det. Gemene person måste kunna smäda sin

medmänniska bättre,

så nu lägger jag upp alla vettiga ord här.

Använd dem ofta och väl! /Sofia"

 

Texen ovan är från Sofias sida (http://pressylta.sofia-albertsson.se/ )som tycks ha försvunnit, någon behöver

ta över stafettpinnen att föra de ålderdomliga smädelserna vidare i

syfte att hålla en god vokabulär bredd inom detta område.

/Eddie

Stolt ägare av boken i 6:e upplagan

 

 

 

Svenska Invektiv

 

En samling mustiga ålderdomliga & 

dialektala svenska Invektiv

 

Denna samling av svenska invektiv bygger på vår bok "Svenska Invektiv" som utkom i sju upplagor 1963-1965 på

Bokfenix Förlag i Uppsala. Första upplagan gav vi ut själva på egen bekostnad. De tvåhundra (för hand numrerade och

för hand vikta och häftade) exemplaren tog slut på någon vecka.

 

Den legendariske antikvariatsbokhandlaren Victor Persson, bättre känd i Uppsala som Bok-Victor,

såg sin chans. Med Svenska Invektiv som den första boken startade han Bokfenix Förlag.

Sammanlagt utkom Svenska Invektiv i över 20.000 exemplar. I dag lär dock boken vara svår att få tag på! 

 

 

Översikt


 

Könsneutrala invektiv


 

  • Allmänt nedsättande

 

Ålderdomliga: asot, braskare, burker, dygdepladdrare, flottsäck, fossvantsare,

glödehök, hutlare, klittare, piparsärk, pycka, pyttluns, skinnbracka, skriftplundrare, skrull,

slask, snorslev, snortut, stubbfot, suttlare, tråkeka

 

Dialektala: bakbitare, boss, drit, dyngorm, fleptut, fulfasse, gluhund, går-påse, kangla, knagge-bagge, kreta,

kro-fylling, långruckel, nästryne, otering, plunter, rok, seker, skottkolv, slamphank, slobasse, slör,

smiter, sniper, snipnos, snordalk, stimkudd, tjåk, trubbhövel, turre, tvärfylling, vräkling, öring

 

  • Bedräglig, skurkaktig, tjuvaktig individ

 

Ålderdomliga: galgristare, hiske, hyde, kucklare, mjugglöpare, mjuggroffare, prackare, pracksyl, spetsbuk, svekläggare 

Dialektala: hulker, klantring, kuckelmakare, smyg, spader, tröglare, visp, åtel

 

  • Buse, drulle, drummel, tölp

 

Ålderdomliga: avskrapsfnas, drög, dröpsik, garp, hundsfott, knävel,

kryckel, kältring, mjåser, padd,

plompare, plumper, ribalder, snushane, survel, treling, truls 

 

Dialektala: bethake, bondtamp, bäll, bölhuvud, drunt, fjätte, flase,

fornöt, glåphuggare,

ohampling, skruver, slaghök, snäver, tamp

 

  • Dumbom, dåre, toka/toker

 

Ålderdomliga: fjoll, flåker, fnusker, gallfåne, hansvurst, klutare, 

 

Dialektala: baff, drulskalle, fjöle, grillkotte, krushuvud, ohäring,

rummelpotta, vorming, ålahue, åmäling, örling

 

  • Elak, retlig, ondsint person

 

Ålderdomliga: kabalmakare, rumorare 

 

Dialektala: etterkorv, etterkula, måper, ormsaltare, sarger, sargsåg, sekus, styvbarding

 

  • Feg, överdrivet försiktig människa

 

Ålderdomligt: kofot

Dialektala: fjuster, guckel hänglås, knav, krallare, peleröv, pjallekar, påse

 

  • Fet, klumpig, ovig, oduglig människa

 

Dialektala: fibbekar, kladdröv, krabbsaltare, trant

 

  • Fyllbult, suput

 

Ålderdomligt: fyllemärr 

Dialektala: borika, ölträ

 

  • Inställsam person

 

Dialektala: arsviska, pems

 

  • Liderlig, kåt, sexuellt besatt individ

 

Ålderdomligt: ruse

 

  • Lätting, slöfock

 

Ålderdomliga: dåse, glöt 

Dialektala: asekar, dasker, drevnöt

drodd, kankelpåse, sjaggare, såkel, trögköl

 

  • Pratkvarn, baktalare

 

Ålderdomliga: munkräppla, pluddrare 

Dialektala: blurrer, nishund, rabbler, slammertrut

 

  • Skrytsam person

 

Ålderdomliga: bramarbas, dottorello grottspråkare, klamös 

Dialektala: bondgaffel, knape, plös, påkhane

 

  • Snåljåp

 

Ålderdomliga: mashund, nidska, smulgråt 

Dialektala: gnuver, knispa, krettel, snuggbitare, skaver

 

  • Skvallerbytta, smädare

 

Ålderdomliga: skamgäst, trappedragare, örontasslare 

Dialektala: fessle-tut, lapptaska, rammelgata, tjabber

 

  • Snuskig, slafsig människa

 

Ålderdomligt: slamsäck

 

 

 

Kvinnliga

 

  • Allmänt nedsättande

 

Ålderdomliga: flinfitta, greplisa, kräkla, spannhaka, syltakona

Dialektala: dabbenosa, dörta, flintrissa, glotjitta, glopa, kitta, mugga, pisseruska, rappskala, raska, slimsa, slådda, trillivippa, tytta, tåta, öselmärr

 

  • Bedräglig, skurkaktig, tjuvaktig kvinna

 

Ålderdomligt: agnamärr

 

  • Buse, drulle, drummel, tölp

 

Dialektala: skrabba, slubba

 

  • Dumbom, dåre, toka

 

Ålderdomliga: låpa, tynta, tåffsa, vispefjolla 

Dialektala: arapa, fela, galenratta, kåsa, lortskopa, pjåka, skopa, tassa

 

  • Elak, retlig, ondsint kvinna

Ålderdomliga: etterkvesa, etternos, leska, snäva 

Dialektala: ampernos, argbyla, argsibba, betnäbba, habbla, pepla, rabba, sjäbba, snarpa, stickenbirra

 

  • Feg, överdrivet försiktig kvinna

 

Ålderdomligt: krympa 

Dialektala: glana, passla, sjana

 

  • Fet, klumpig, ovig kvinna

 

Ålderdomliga: flunsa, madaska, madusa, 

Dialektala: baluna, blaffa, bondbumsa, buktrissa, fetpölsa, hamsa, häbba, jåma, klabba, kvabba, maksa, purka, skvabba, trompa, åma

 

  • Fyllbult, suput

 

Ålderdomligt: fyllstava

 

  • Inställsam kvinna

 

Dialektalt: pemsa

 

  • Lat, slö kvinna

 

Dialektala: druska, kånkelraja, pjalla, safsa, sagga, saska, sjagga, sjaska, sjåva, slunta, sulla, suska

 

  • Liderlig, kåt, sexuellt besatt kvinna

 

Ålderdomliga: gatunaska, hortuta, kåkhora, pugga, puggmamma, säck, täva, värtaska 

Dialektala: ballra, druda, fotsa horslåk, kofsa, raspa, rippa, risse-ko, skamhynda, skamtacka, skofta, slöja, taska, täfsa, täva, vina

 

  • Pratkvarn, lögnerska

 

Dialektala: blarra, lögnblacka, radda, sassa, skräva, skvattra, slammerdöna, slammertaska

 

  • Skrytsam kvinna

 

Dialektala: krusedulla, sippertippa, skrådocka, slösse

 

  • Skvallerbytta, baktalare

 

Ålderdomliga: haspa, hovskransa, käringefassi 

Dialektala: ballerkäring, ballharpa, pladdertaska, ralta, rännemaska, smallra, tannhaspa, vådda

 

  • Snuskig, slafsig kvinna

 

Ålderdomliga: lortlarpa, lorva 

Dialektala: flana, lafsa, lort-labba, paska, ragga, sjampa, skorva, slaska, vipa

 

  • Snål kvinna

 

Dialektalt: snåltarpa

 

 

Manliga

 

  • Allmänt nedsättande

 

Ålderdomliga: bickjuvalp, bigger, bladd, bondepickelhäring, brackefnes, cockney, edebuker, fubbick, gök, jungfrupilt, klabbsock, klydderöv, näspärla, paltasdräng, pes, pettimeter, skabbhals, snyffel, stockbängel, travarlapp

Dialektala: blärulk, dödolger, glynting, gnadd, klater, lusklyvare, pirk, sigg, slåder, tragg, trubber, vase, vaskus

 

  • Bedräglig, skurkaktig, tjuvaktig man

 

Ålderdomliga: bösvikt, dravelsman, gös, kvant, marod

Dialektala: dragspik, knippel, krottlare, pankare, rävkälke, vånglare

 

  • Buse, drulle, drummel, tölp

 

Ålderdomliga: alegast, ballio, basse, betnacke, bälghund, croquant, gasper, gast, halunk, hampus, lappare, lurjus, lutepåse, ovetting, pjalt, plumphuggare, raggfas, slember, sloker 

Dialektala: bilare, bladd, bobbe, bålnöt, dabb, fasa-kus, fjegge, gryffel, karniffel, krumbagge, lubber, muffel, oxmickel, plagg, slubber,

slöde, tafse

 

  • Dumbom, dåre, toker

 

Ålderdomliga: blinning, bucco, druntakod, enfälling, fittmickel, gante, slobak

 

Dialektala: byssing, dymling, döling, fjös gaspus, lohuve, pjåk, präffel, snorkibb, starre-babbe, vringelhas

 

  • Elak, ondsint man

 

Ålderdomligt: böstare, krodanskalk

Dialektalt: snarper

 

  • Feg, överdrivet försiktig man

 

Ålderdomligt: fleper

Dialektala: fjask, harbracka, sjafs, sjase, skrabbe, slappsvans,

 

  • Fet, klumpig, ovig man

 

Ålderdomligt: talglymmel

Dialektala: bugälling, drankoxe, lommer

 

  • Fyllbult, suput

 

Ålderdomliga: bolk, fyllstut 

Dialektalt: slommer

 

  • Liderlig, kåt, sexuellt besatt man

 

Ålderdomliga: balder, bolare, pigsnok

Dialektala: knispare, pulare, slank

 

  • Lätting

 

Ålderdomliga: latbuk, slunker, slunt

Dialektala: druffser, kanklare, knåper, madder, pasker, rötstock, safser, sagger, sasker, sekelin, slöfseröv, sulle, suskelin

 

  • Pratkvarn

 

Ålderdomliga: glafser, glappe, glasper, paskvillant, sladderhane

 

  • Skrytsam man, översittare

 

Ålderdomliga: blänkare, bratare, storsnorkare, strap

Dialektala: bräkbyx, kopphane

 

  • Skvallerbytta, baktalare

 

Ålderdomliga: klaffare, smädetroll, 

Dialektala: bjällerskräpp, blake, rösslevessla,

 

  • Snuskig, slafsig man

 

Ålderdomligt: löddare 

Dialektala: skitvase, slase, sölekack, vrase

 

  • Vekling

 

Ålderdomliga: klem, klemmedalk, kujon, kukuvall, meker, pjask, väsling

Dialektala: alaknöjs, gnulort, lase, perk, pjas, sörkel, vrek

 

 

 

Ålderdomliga


 

Agnamärr = tjuvstrykerska; Rondeletius, Judas Redivivus. 1614.

Alegast = buse; Asteropherus, Tisbe. 1609.

Asot = frossare; Dalin, Främmande ord... 1871.

Avskrapsfnas = avskum; Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

Ballio = usling; dalin, Främmande ord... 1871.

Basse = tölp; Strindberg, Folkungasagan. 1899.

Bickjuvalp = snorvalp; Stiernhielm, Wäst-Götha laghbook. 1663.

Blinning = blindstyre; Dahlin, Asteropherus. 1733-44.

Blänkare = skrytmåns; Thorild, Samlade Skrifter. 1831

Bolare = horbock; Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.

Bolk = fyllkaja; Wieselgren, Neli Svecani. Lund 1946.

Bondbumsa = grov kvinna; Dalin, Argus 1734:10.

Bondepickelhäring = bondpajas; Hiärne, Rosimunda. 1665.

 

 

 

Brackefnes = byxfisare; Rondeletius, Judas Redivivus. 1614.

Bramarbas = skrävlare; Dalin, Främmande ord... 1871.

Braskare = frossare; Black, Om then christeliga... Rostock 1599.

Bratare = skrytmåns; L. Petri, Svensk Krönika. 1559.

Bucco = dumhuvud; Dalin, Främmende ord... 1871.

Burker = en som tar livet av människor för att sälja kropparna till någon anatom; Dalin, främmende ord... 1871.

Bälghund = drulle; Gyllenborg, Swenska sprätthöken. 1737

Böstare = bråkmakare; Almquist, Det går an. 1839.

Bösvikt = skurk; Stockholms Stads Tämkeböcker 1578-83. 1945.

Cockney = morsgris; Dalin, främmende ord... 1871.

Croquant = slyngel; Dalin, främmende ord... 1871.

 

 

 

Dottorello = viktigpetter; Dalin, Främmande ord... 1871.

Dravelsman = usling; Konung Erik XIV:s krönika. 1847.

Drög = tölp; Brasck, Acta et martyria... Linköping 1648

Dröpsik = drummel; Schonaeus, Vitulus. Uppsala 1877.

Dygdepladdrare = sedlighetsapostel; Dalin, Främmande ord... 1871.

Dåse = lathund; Destouches, Den högfärdige. 1818.

Edebuker = svärjare; Rudbeckius, Välsignat Konunga Regemente... Uppsala 1614-20.

Enfälling = dumbom; Dalin, Argus 1733 nr 41.

Etterkvesa = surpuppa; Wetterbergh, Penningar och arbete. Norrköping 1847.

Etternos = trätgirig kvinna, Magnus, Svea och Götha Crönika. 1620.

Fittmickel = enfaldig karl, Rietz, Svenskt Dialekt-lexikon 1862-67.

 

 

 

Fjoll = dåre, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

Fleper = mes, Swedberg, Cathechismi gudliga öfning, Skara 1709.

Flinfitta = allmänt kvinnligt , Rietz, Svenskt Dialektlexikon, 1862-67.

Flottsäck = allmänt , De creatione mundi, 1864.

Flunsa = fläskmaja, fet kvinna, Lind, Orda-Bok, 1749.

Flåker = vettvilling, Biblia... Uppsala 1541.

Fnusker = dåre, Schonaeus, Vitulus, Uppsala 1877.

Fossvantsare = trotsare, Reincke Fosz... 1621.

Fyllemärr = fyllesvin, Asteropherus, Tisbe, 1609.

Fyllstut = fyllbult, Asteropherus, Tisbe, 1609.

Galgristare = bandit, Wieselgren, Neli Suecani, Lund 1946.

Gallfåne = jubelidiot, Melander, Skonerten Sjöfogeln, 1890.

Gante = narr, Svart, Gustaf I:s krönika, 1870.

Garp = bråkstake, Consistorii academici Aboensis... Helsingfors 1884-1914.

 

 

 

Gasper = glop, Sahlstedt, Svensk ordbok... 1773.

Gast = sälle, Asteropherus, Tisbe, 1609.

Gatunaska = hora, Akademins Ordbok 18: N 115, Lund 1949.

Glafser = pratmakare, Serenius, Dictionarium... Hamburg 1734.

Glappe = pratmakare, Ihre, Glossarium... Uppsala 1769.

Glasper = pratmakare, Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.

Glödehök = översittare, Brasck, Filius prodigus, Linköping 1645.

Glöt = sölkorv, Schonaeus, Vitulus, Uppsala 1877.

Greplisa = allmänt öknamn, Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.

Grottspråkare = skrävlare, Chronander, Bele-snack. Åbo 1649.

Gök = glop, pojkvasker, Bark, Bref till Olof Hermelin, 1914-15.

 

 

 

Gös = skurk, Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.

Halunk = buse, Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.

Hampus = tölp, Lucidor, Helicons blomster... 1688.

Hansvurst = narr, Polyfem I, 1809.

Haspa = sladderkäring, Noreen, Valda stycken... 1921.

Hiske = skojarpack, Rietz, Svenskt dialekt-lexikon... 1862-67.

Hortuta = sköka, Vestgöta lagen, 1827.

Hovskransa = sladdertacka, Aegidus, Thet quinnlighe könetz... 1638.

Hundsfott = fähund, Almquist, Det går an, 1838

Hutlare = klåpare, Fischer, Huus tafla... 1618.

Hyde = pack, Rietz, Svenskt dialekt-lexikon, 1862-67.

Jungfrupilt = sprätthök, Dalin, Främmande ord... 1871.

Kabalmakare = intrigmakare, Heinrich, Svenskt och tyskt... Kristianstad 1814.

 

 

 

Klaffare = baktalare, Nicander, Vitterhetsarbeten, Uppsala 1874.

Klem = mes, Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.

Klemmedalk = krake, Brask, Comaedia... Linköping 1650.

Klittare = gnällpedant, Dalin, Argus 2, 1754.

Klutare = odugling, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

Knävel = grobian, Hellquist, Om namn och titlar... 1918.

Kofot = stackare, Bergius, Nordiska Historien... 1753.

Krodanskalk = ondsint person, Olaus Petri, Svensk Krönika... 1860.

Kryckel = odåga, Dalin, Vitterhetsarbeten... 1757

Krympa = våp, Holmström, Vitterhetsarbeten. Uppsala 1863.

Kräkla = gnällmaja, Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, del 12. 1889.

Kucklare = bedragare, Kyrkohistorisk årsskrift. Uppsala 1909.

Kujon = mes, odugling, Dalin, Främmande ord... 1871.

 

 

 

Kukuvall = hanrej (man med otrogen hustru), Schultz, Svensk Ordbok. Handskrift från omkring 1755.

Kvant = skälm, Reyncke Fosz... 1621.

Kåkhora = dömd sköka, Stockholms Stads Tänkeböcker 1578-83. 1945.

Kältring = lymmel, Bondeson, Allmogeberättelser, Uppsala 1884.

Käringefassi = skvallertacka, Herdin, Uppsala... 1926.

Lappare = odåga, Heims kringla I. 1697.

Latbuk = lätting, Bergman, Drömmen... 1904.

Leska = led person, Lind, Orda-Bok... 1749.

Lobasker = dumbom, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

Lortlarpa = snuskig kvinna, Djurklou, Sagor och äfventyr...

Lorva = osnygg kvinna, Grubb, Penu proverbiale, Linköping 1665

Lurjus = tölp, Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.

Lutepåse = drummel, Fischer, Huus tafla... 1618.

 

 

 

Låpa = fåne, Törnewall, Dygdz och odygdz spegel... 1694

Löddare = slusk, Spegel, Guds werk och hwila. 1685.

Madaska = grov kvinna, Nordisk Familjebok, 2:a uppl. 1912.

Madusa = grov kvinna, Bellan, Samlade Skrifter del 3. 1861.

Marod = kanalje, Bellman, Skrifter, 1792.

Mashund = snåljåp, Laurentii, Nyåhrspredikan... Uppsala 1618.

Meker = ynkrygg, Lind, Orda-Bok, 1749.

Mjugglöpare = förrädare, Quétant, Hofslagaren, 1786.

Mjuggroffare = förskingrare, Lind, Orda-Bok, 1749.

Mjåser = tölp, Lind, Orda-Bok, 1749.

Munkräppla = pratmakare, L. Petri, Jesu Sirach, 1561.

Nidska = snål kvinna, akademins Ordbok vol. 18 N 542, Lund 1949.

Näspärla = fräck karl, Gyllenborg, sprätthöken, 1737.

 

 

 

Ovetting = tölp, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

Padd = drulle, Rondeletius, Judas Redivivus, 1871.

Paltasdräng = allmänt , Åbo Consistorii Academici Aboensis, Helsingfors 1894-1914.

Paskvillant = nidskrivare, Westring, Lafvarnas Färghistoria, 1805-09.

Pes = busunge, Aldén, Hemma och i Uppsala, 1927.

Pettimeter = sprätt, Berger, Gulaschbaronerna, 1916.

Pigsnok = bond-Don-Juan, Cupidinis och Veneris, Uppsala 1669.

Piparsärk = allmänt , Bidrag till Helsingfors Stads Historia 1, Helsingfors 1905.

Pjalt = kräk, Lagerkvist, Teatern, 1905.

Pjask = ynkrygg, Lundegård, Victoria Benedictsson, 1908.

Plompare = drummel, Lyckosandr, Experimenta nobilis, 1623.

Pluddrare = pratmakare, Laurelius, Speculum religionis, Västerås 1655.

Plumper = tölp, Lind, Orda-Bok, 1749.

Plumphuggare = grobian, Beaumarchais, Den tokroliga dagen, 1785.

 

 

 

Prackare = odåga, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

Pracksyl = skojare, Bellman, samlade Skrifter vol. 4, 1861.

Pugga = sköka, Ohlmarks, Island diktning, 1957.

Puggmamma = kopplerska, Saxon, På besök hos de anspråkslöse, 1921.

Pycka = fnasker, Wieselgren, Neli svecani. Lund 1946.

Pyttluns = allmänt , Langenfeldt, Officersjargong, Uppsala 1947.

Raggfas = buse, Kolmodin, Quinno-Spegel, 1732-50.

Ribalder = odåga, Ihre, Glossarium, Uppsala 1769.

Rumorare = bråkmakare, Aegidus, Theh qwinlighe könets... 1638

Skabbhals = allmänt , Moliere, Den giruge, 1731.

Skamgäst = smädare, Handlingar rörande Skandinaviens historia, 1848.

 

 

 

Skinnbracka = kälkborgare, Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.

Skriftplundrare = plagiator, Dalin, Främmande ord..., 1871.

Sladderhane = pratmakare, Dalin, Främmande ord ... 1871.

Slamsäck = lortpåse, Asteropherus, Thisbe, 1609.

Slask = slödder, L. Petri, Jobs Book... 1563.

Slember = usling, Söderwall, Medeltidsspråket... Lund 1884-1918.

Slobak = dum karl, Thesleff, Stockholms förbrytarspråk, 1912.

Sloker = slyngel, Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737

Slunker = dagdrivare, Chronander, Surge eller flijt... Åbo 1647.

Slunt = lätting, Sylvius, The Swenskes ... 1678.

 

 

 

Smulgråt = snåljåp, Dalin, Argus 1734 nr 6.

Smädetroll = baktalare, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

Snorslev = allmänt öknamn, Messenius, Disa... 1611.

Snortut = allmänt öknamn, Brask, Een Comoedia... Linköping 1645.

Snushane = glop, Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737.

Snyffel = uppnosig pojke, Peringskiöld, Vilkina Saga... 1715.

Snäva = argbigga, Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

Spetsbuk = bedragare, Reyncke Fosz... 1621.

Stockbängel = bödelsdräng, Konung Erik XIVs krönika, 1847.

Storsnorkare = översittare, Dalin, Argus 1744 nr 12.

Strap = övermodig man, Dalin, Främmende ord... 1871.

 

 

 

Stubbfot = allmänt , Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.

Survel = drullputte, Ahlgren, Från indelningsverket... 1913.

Suttlare = fuskare, Magnus, Crönika... 1620.

Svekläggare = bedragare, Rydeberg, Romerska sägner... 1874.

Syltakona = månglerska, Hildebrand, SverigesMedeltid. 1894.

Säck = liderlig kvinna, Asteropherus, Tisbe, 1609.

Talglymmel = otrevlig fetknopp, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

Trappedragare = bakdantare, L. Petri, Öffuer historien... 1573.

Travarlapp = pojkvasker, Bellman, Fredmans Epistlar, 1790.

 

 

 

Treling = usling, Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.

Truls = tölp, Dalin, Främmande ord... 1871.

Tråkeka = efterhängsen person, Asteropherus, Tisbe, 1609.

Tåffsa = fjolla, Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

Vispefjolla = toka, Boileau, Poetiske Bref, 1722.

Värtaska = sköka, Langenfelt, Officersjargong... Uppsala 1947.

Väsling = stackare, Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.

Örontasslare = skvallrare, angivare, dalin, främmande ord... 1871.

 

 

 

Dialektala

 

Alaknöjs = skinntorr stackare; Finland: Nyland

Ampernos = ond kvinna; Södermanland

Arapa = dåre; Västerbotten

Argbyla = vresig kvinna; Uppland

Argsibba = elak kvinna; Södermanland

Arsviska = lismare; Östergötland

Asekar = slöfock; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Baff = galning; Skåne

Bakbitare = förtalare; Småland

Balder = horbock; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Ballerkäring = skvallrerska; Östergötland

Ballharpa = sladderkäring; Småland

Ballra = pladdrerska; Halland

Baluna = tjock kvinna; Skåne

Bethake = ovettig människa; Småland

Betbacke = snäsig man; Småland

Betnäbba = argsint kvinna; Småland

Bigger = lättretad pojke; Uppland

Bilare = fåne; Gotland, Fårö

Bladd = lymmel; Skåne

Blaffa = lunsig kvinna; Närke

 

 

 

Blake = pratmakare; Dalarna

Blarra = lösmynt kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Blurrer = storpratare; Småland

Blärulk = uppblåst hycklare; Skåne

Bobbe = tölp; Skåne

Bondgaffel = storskrävlare; Blekinge

Bondtamp = drummel; hela Sverige

Borika = fyllhund; Västergötland

Boss = fjanter; Skåne

Bräkbyx = skrymtare; Södermanland

Bugälling = tjockis; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Buktrissa = fet kvinna; Småland

Byssing = dum karl; Halland

Bålnöt = drummel; Västergötland

Bäll = drummel; Skåne

Bölhuvud = tjurskalle; Skåne

Dabb = drulle; Skåne

Dabbenosa = kvinnlig snorvalp; Skåne

Dasker = slöfock; Småland

 

 

 

Dragspik = snattare; Södermanland

Drankoxe = klumpig karl; Södermanland

Drevnöt = lätting; Hälsingland, Närke

Drit = strunt; Värmland

Drodd = slöfock; Skåne

Druda = liderlig kvinna; Skåne

Drufser = latmask; Kalmar län

Drulskalle = dumhuvud; Östergötland

Drunt = tölp; Södermanland

Druntakod = bortkommen man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Druska = slö kvinna; Östergötland

Dymling = dumbom; Finland, öarna i östra Kvarken

Dyngorm = snuskhummer; Närke

Dödolger = allmänt öknamn; Hälsingland

Döling = dumbom; Västerbotten

Dörta = obehaglig kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Etterkorv = retlig man; Västerbotten

Etterkula = argsint människa; Västergötland, Södermanland

 

 

 

Etterpese = argsint pojkvasker; Västergötland

Fasakus = buse; Finland, Österbotten

Fela = toka; Västergötland

Fessle-tut = skvallerbytta; Skåne

Fetpölsa = tjock kvinna; Östergötland

Fibbekar = fumlig person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Fjask = våp; Västerbotten, Hälsingland, Medelpad

Fjegge = tasker; Finland, Nyland

Fjuster = pjunkig människa; Västerbotten

Fjätte = drummel; Västergötland

Fjöle = tönt, dumbom; Skåne

Fjös = stolle; Skåne

Flana = slafsig kvinna; Hälsingland

Flase = oborstad, vulgär; Skåne

Fleptut = spefågel; Värmland

Flintrissa = allmänt kvinnligt ; Skåne

Fornöt = drummel; Östergötland

Fotsa = liderlig kvinna; Östergötland

Fubbick = okunnig man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Fulfasse = ful människa; Småland

Galenratta = yrhätta; Skåne

 

 

 

Gaspus = fjant; Södermanland

Glana = våp; Halland

Glotjitta = nyfiken kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Glopa = ovettig kvinna; Småland

Gluhund = begabbare; Västergötland

Glynting = pojkslyngel; Gotland

Glåphuggare = oförskämd person; Södermanland

Gnadd = gnatig man; Halland

Gnulort = gnällig man; Värmland

Gnuver = snåljåp; Västmanland, Södermanland, Kalmar län

Grillkotte = tokdåre; Dalarna

Gryffel = grov karl; Uppland

Guckel = våp; Hälsingland

Gårpåse = allmänt ; Södermanland, Västmanland, Närke

Habbla = elak käring; Södermanland

Hamsa = slarvigt fruntimmer; Skåne - Närke

 

 

 

Harbracka = mes; Västerbotten

Hulker = opålitlig människa; Småland

Häbba = tafatt kvinna; Skåne

Hänglås = våp; Hälsingland

Jåma = tafatt kvinna; Gästrikland

Kangla = vräkling; Finland, Österbotten

Kankelpåse = sölkorv; Skåne

Kanklare = slöfock; Skåne

Karniffel = buse; Kalmar län

Kitta = allmänt kvinnligt ; Skåne

Klabba = klumpedunsa; Blekinge

Klabbsock = klåpare; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Kladdröv = klumpig person; Skåne

Klantring = skojare; Skåne

Klater = odugling; Öland

Klydderöv = tafatt person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Knagge-bagge = enveten person; Småland

Knape = kaxe; Småland

Knav = stackare, ynker; Närke

Knippel = skälm; Skåne, Halland, Blekinge

 

 

 

Knispa = snål kvinna; Halland

Knispare = horfux; Småland

Knåper = slöfock; Närke, Värmland, Medelpad

Kofsa = liderlig kvinna; Uppland

Kopphane = översittare; Skåne

Krabbsaltare = odugling; Östergötland, Småland

Krallare = stackare; Östergötland

Kreta = tjatmoster; Småland

Krettel = ogin människa; Östergötland

Krofylling = frossare; Skåne

Krottlare = fuskare; Småland

Krumbagge = vresig människa; Skåne

Krusedulla = prålig kvinna; Östergötland

Krushuvud = besynnerlig människa; Svealand

Kuckelmakare = skojare; Västergötland

Kvabba = fet kvinna; Skåne

Kånkelraja = sölare; Skåne

 

 

 

Kåsa = halvgalen kvinna; Häslingland

Laffsa = snuskig kvinna; Närke

Lapptaska = skvallerbytta; Östergötland

Lase = stackare; Östergötland, Småland

Lohuve = dumbom; Närke

Lommer = klumpeduns; Västerbotten

Lortlabba = snaskig kvinna; Östergötland

Lortskopa = dum flicka; Småland

Lubber = bondluns; Småland

Lusklyvare = girigbuk; Värmland

Långruckel = lång och oduglig människa; Hälsingland

Lögnblacka = storljugerska; Småland

Madder = sölare; Småland

Maksa = mycket fet kvinna; Skåne

Muffel = plump person; Östergötland

Mugga = magert och fult fruntimmer; Svealand

Måper = surpuppa; Västmanland

 

 

 

Nishund = bakdantare; Mdedelpad

Nästryne = ovettig människa; Småland

Ohampling = oborstad människa; Östergötland

Ohäring = dummer; Östergötland

Ormsaltare = illparig människa; Jämtland

Otering = fuling; Södermanland, Västmanland

Oxmickel = lymmel; Svealand

Pankare = landstrykare; Småland

Paska = lortlolla; Västmanland

Pasker = slöfock; Svealand

Passla = pjoskig kvinna; Skåne

Peleröv = överdrivet petig person; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Pems = fjäsker; Södermanland

Pemsa = tillgjord kvinna; Småland

Pepla = gnällmaja; Södermanland

Perk = krake; Värmland

Pirk = skinntorr fuling; Västerbotten

Pissruska = allmänt om kvinna; Östergötland

 

 

 

Pjalla = slö kvinna; Skåne

Pjallekar = en som spiller kraft på onyttigheter; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Pjas = stackare; Västerbotten

Pjåk = narr, tok; Östergötland

Pjåka = våp; Småland

Pladdertaska = sladderska; Södra Norrland

Plagg = slyngel; Svealand, Götaland

Plunter = slösare; Småland

Plös = dryg person; Västergötland

Präffel = dum karl; Östergötland

Pulare = horkarl; Södermanland

Purka = fetknopp; Östergötland

Påkhane = övermodig människa; Skåne

Påse = våp; Halland, Skåne

Rabba = elak kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Rabbller = pratmakare; Småland

Radda = pratmakerska; Småland

Ragga = snuskig kvinna; Småland

Rallta = skvallrerska; Södermanland

 

 

 

Rammelgata = skvallerbytta; Södermanland

Rappskala = allmänt kvinnligt ; Skåne

Raska = egenkär kvinna; Småland

Raspa = liderlig kvinna; Skåne

Rippa = liderlig kvinna; Småland

Risseko = lös kvinna; Småland

Rok = vräkling; Västerbotten

Rummelpotta = galenpanna; Gotland

Ruse = skamlös människa; Småland

Rännemaska = sladderkäring; Skåne

Rävkälke = bedragare; Småland

Rösslevessla = örontasslare; Västergötland

Rötstock = lätting; Småland

Safsa = drönerska; Småland

Safser = drönare; Småland

Sagga = slöfock; Småland

Sagger = maklig karl; Småland

 

 

 

Sarger = gnatig person; Svealand, Götaland

Sargsåg = gnatig människa; Södermanland

Saska = sölig kvinna; Småland

Sasker = sölare; Småland

Sassa = dum pladdrerska; Bohuslän

Sekelin = slöfock; Småland

Seker = tråkmåns; Hälsingland

Sekus = gnatig människa; Hälsingland

Sigg = snöping, allmänt ; Skåne

Sippertippa = tillgjord kvinna; Västerbotten

Sjaffs = våpig karl, mes; Blekinge

Sjaffsa = våp; Götaland

Sjagga = slö kvinna; Södra Skåne

Sjaggare = slöfock; Södra Skåne

Sjampa = lortlolla; Västergötland

Sjana = våp; Halland

Sjase = våp; Kalmar län

 

 

 

Sjaska = sölig kvinna; Halland

Sjåva = slö kvinna; Västergötland

Sjäbba = grälmoster; Västerbotten

Skamhynda = liderlig kvinna; Östergötland

Skamtacka = liderlig kvinna; Östergötland

Skaver = snåljåp; Småland

Skitvase = snuskpelle; Västmanland

Skofta = liderlig kvinna; Götaland

Skopa = dum flicka; Småland

Skorva = sluskig flicka; Svealand

Skottkolv = allmänt ; Västerbotten

Skrabba = tönt; Götaland

Skrabbe = ynkrygg; Svealand, Götaland

Skrull = stackare; Hälsingland

Skruver = busunge; Södermanland

Skrådocka = utspökad kvinna; Värmland

Skräva = pratmakerska; Dalsland

 

 

 

Skvabba = fet och fläskig kvinna; Småland, Västergötland

Skvattra = pladderkäring; Finland

Slaghök = översittare; Östergötland

Slammerdöna = högljudd kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Slammertaska = pratmakerska; hela Sverige

Slammertrut = pratmakare; Blekinge

Slamphank = slarver; Hälsingland

Slank = horbock; Götaland

Slappsvans = hållningslös, feg man; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Slase = slamsig karl; Dalarna

Slaska = orenlig kvinna; Dalarna

Slimsa = lättsinnig kvinna; Dalarna

Slobasse = allmänt ; Halland

Slommer = rumlare; Västerbotten

Slubba = drulig kvinna; Småland, Västergötland

Slubber = drulle; Västergötland

Slunta = oduglig kvinna; Småland, Blekinge

 

 

 

Slådda = slarvmaja; södra Skåne

Slåder = odugling; Småland

Slöde = usling; Skåne

Slöffseröv = senfärdig karl; Skåne

Slöja = sköka; Halland

Slör = slarver, Skåne

Slösse = oblyg kvinna; Västergötland

Smallra = sladdrerska; Västergötland

Smiter = falsk människa; Svealand, Götaland

Smyg = illistig människa; Västergötland

Snarpa = ondsint kvinna; Småland

Snarper = ondsint karl; Småland

Sniper = vresig människa; Hälsingland

Snipnos = etterkvesa; Södermanland

Snordalk = snorkluns; Svealand

Snokibb = glop; Götaland

 

 

 

Snuggbitare = tallriksslickare; Östergötland

Snåltarpa = mycket snål kvinna; Uppland

Snäver = drulle; Östergötland

Spader = illistig person; Västerbotten

Starre-babbe = stirrare; Skåne

Stickenbirra = arg kvinna; Småland

Stimkudd = busunge; Hälsingland

Styvbarding = ogin person; Västergötland

Sulla = trög kvinna; Småland

Sulle = drönare; Småland

Suska = sölerska; Småland

Suskelin = sölare; Småland

Såkel = sölkorv; Västergötland

Sölekack = lortgris; Bohuslän, Halland

Sörkel = struntkarl; Östergötland

Tafse = tölp; Götaland

 

 

 

Tamp = drummel; Götaland

Tannhaspa = bakdanterska; Skåne

Taska = hora, Gotland

Tassa = toka; Finland

Tjabber = sladdrare; Småland, Halland

Tjåk = efterhängsen människa; Jämtland

Tragg = gnatig man; Skåne

Trant = tjockis; Dalarna

Trep = kräsmage; Västerbotten

Trillevippa = slarva; Finland, Nyland

Trompa = fläskfia; Skåne

Trubber = surkart; Småland

Trubbhövel = förarglig människa; Götaland

Trögköl = slöfock; Västerbotten

Tröglare = bedragare; Skåne, Halland

Turre = allmänt ; Bohuslän

 

 

 

Tvärfylling = frossare; Götaland

Tynta = obegåvad kvinna; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Tytta = allmänt kvinnligt ; Småland

Tåta = oduglig kvinna; Småland

Täfsa = liderlig kvinna; Hälsingland, Småland

Täva = sköka; Svealand, Götaland

Vase = odugling; Sydvästsverige

Vaskus = slarver; Västerbotten

Vina= slyna; södra Sverige

Vipa = slamsa; Blekinge

Visp = opålitlig människa; hela Sverige

Vorming = galning; Skåne

Vrase = snuskpelle; Halland

Vrek = tvärvigg; Skåne, Halland

Vringelhas = fjant; Skåne

Vräkling = odugling; Småland

Vådda = pladdermaja; Bohuslän

 

 

 

Vånglare = skojare; Västergötland

Ålahue = okänslig dumskalle; Skåne (Welinder, Parlör för skånsk resa)

Åma = fläskberg; Skåne

Åmäling = dumbom; Västmanland

Åtel = skojare; Västergötland

Ölträ = fyllehund; Skåne

Öring =vankelmodig människa; Småland, Västergötland

Örling = galenpanna; södra Småland

Öselmärr = slöserska; Västerbotten

 

 

 

EFTERSKRIFT

Föreliggande lilla skrift har tillkommit i hopp om att kunna bidraga till mera omväxlande och nyanserade tilltal människor emellan.

Ett stort antal dialektala har medtagits. dessa är av sådan karaktär och resning att utgivarna anser att de väl förtjänar en plats i det allmänna ordförrådet.

 

Efter de dialektala orden, vilka i huvudsak hämtats ur Rietz' Dialektlexikon, har ursprungslandskapet eller -landskapen angetts. Källuppgiften efter övriga ord hänvisar endast till ett av de oftast talrika verk, där ordet ifråga förekommer. Om tryckort ej angetts är denna Stockholm.

 

Föreliggande sjunde upplaga har avsevärt utökats, huvudsakligen med dialektala . Till Göran Sterner, som bidragit med uppgift om några av dessa, framför vi vårt tack.

 

Anne von Eckermann

Johan Santesson